Vår kyrkas svenskspråkiga arbete förstärks denna sommar när två av de män som prästvigs under sommarfesten vigs till att tjäna i våra svenskspråkiga församlingar. I S:t Jakobs församling i Jakobstad börjar Lennart Ahlvik tjäna som hjälppastor vid sidan om sitt arbete. Dessutom vikarierar Lennart andra pastorer i Österbotten både i svenska och finska församlingar. I S:t Gabriels församling i Åbo börjar Niklas Antonsson å sin sida tjäna med en deltidsanställning.

Koronaåren klargjorde församlingens betydelse

Lennart Ahlvik bor i Larsmo med fru och två små pojkar. För tillfället jobbar han i livsmedelsbranchen. På fritiden kompleterar han sin teologie magistersexamen med en STM-examen vid Församlingsfakulteten i Göteborg. 

Gud har lett Lennart till den plats han är idag genom S:t Gabriels församling i Åbo. Församlingen blev hans och hans frus andliga hem när de flyttat dit från Österbotten för att studera. Efter två år återvände de till Österbotten och han började arbeta inom den svenskspråkiga laestadianska rörelsen vid sidan om studierna, först med ungdomsarbete och sedan med kristet radioarbete.

–Det var på många sätt en givande tid att tjäna i de här uppgifterna, men vissa saker gällande min uppgift och ämbetsteologi gjorde att jag slutligen bestämde mig för att avsluta min tjänst, berättar Lennart om sin anställning. 

Under den här tiden levde vi i ”koronaåren”. Han märkte hur viktigt församlingsgemenskapen och gudstjänsten är i den kristnes liv:

–Jag saknade det gudstjänstliv kring ordet och sakramentet som vi tidigare hade fått leva ett par år. 

Därför började familjen våren 2022 besöka S:t Jakobs mässor. Församlingen har blivit kär för familjen. Lennart gläds över att de som familj trivs där. 

Lennart tar emot kallelsen till herdeämbetet med glädje, samtidigt väcker den kommande prästvigning även andra känslor:

–Förstås är det en stor glädje att få tjäna i ”försoningens ämbete” och dela Kristi nådegåvor till andra människor. Samtidigt stiger den egna svagheten, bristfälligheten och syndfullheten lätt fram inför mina ögon. Den stora trösten är att i detta ämbete tar man inte av det egna utan ur Guds förråd. Han kallar och sänder. Han utrustar också och ger allt det som behövs.

Från församlingsbyggare till herde

Niklas Antonsson kommer från Sverige, men bor numera i S:t Karins. Han jobbar som lärare i kyrkohistoria vid Församlingsfakulteten i Göteborg, där bland annat många av Missionsstiftets pastorer tidigare har avlagt eller avlägger som bäst STM-studier med fördjupning i konfessionell luthersk teologi.

Niklas har varit med i S:t Gabriels församling i Åbo sedan 2011. Han var alltså med redan då församlingens verksamhet inleddes. Niklas hade tidigare studerat teologi och fortsatte sina studier vid Åbo Akademi.

–Jag har stegvist fått växa i olika uppgifter i församlingslivet och har nu även fått kallelsen som herde, berättar Niklas om sin väg. Hans önskan och bön är att hans verk som pastor skulle vara till välsignelse för den bekanta hemförsamlingen. 

Begåvade och motiverade män till pionjärarbete

Dekan Joel Kerosuo väntar med glädje och tacksamhet på sommarfesten, där de blivande pastorerna Niklas och Lennart vigs till det heliga herdeämbetet:

–Min feststämning inför sommarfesten i Loimaa har blivit bättre för varje vecka i takt med att jag fått bekräftat församlingarnas kallelser till pastorerna och de kommande prästvigningarna. Det är en stor gåva att vi får ansluta även Niklas och Lennart till denna skara med vigda. 

Kerosuos främsta känsla är en stor glädje och tacksamhet att Gud sänder så begåvade och motiverade personer till vår lilla lutherska kyrka. Han hoppas att de kommande prästvigningarna också i bredare bemärkelse skulle förstärka Missionsstiftets svenskspråkiga arbete:

–Genom åren har det funnits utmaningar och pionjärarbete är ofta krävande. Vi har i små steg försökt utveckla det svenskspråkiga arbetet, t.ex. genom att utnämna en koordinator, samt att ge ut ett helt svenskspråkigt nummer av tidningen Helgedomens lampa. Genom Lennart och Niklas förstärks helheten än en gång. Med små steg och med knäppta händer går vi vidare framåt, konstaterar dekanen.

 

Artikeln är en översättning. Läs den ursprungliga artikeln här!

Biskop Juhana Pohjola vid Helsingfors tingsrätt. 

Vid Helsingfors tingsrätt inleddes måndagen den 24 januari 2022 kl. 9:30 rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen och biskop Juhana Pohjola. Fallet har väckt stort intresse både i inhemsk och utländsk media, vilket man kunde se på den stora mängden medierepresentanter som fanns på plats när de åtalade anlände till tingsrätten. Sanan- ja uskonnonvapaus ry. (Föreningen för yttrande- och religionsfrihet) hade också ordnat en stöddemonstration för Räsänen och Pohjola utanför rättshuset.

Päivi Räsänen intervjuas av medierna.

Åklagarens krav

Distriktsåklagare Maija Päivinen läste upp åtalet mot Räsänen och Pohjola, gällande hets mot folkgrupp. Enligt åklagaren har biskop Pohjola genom att publicera skriften Till man och kvinna skapade han dem –  De homosexuella relationerna utmanar den kristna människouppfattningen inför allmänheten ställt till förfogande och framhållit en åsikt som har kränkt de homosexuella som grupp, på grund av deras sexuella läggning. Enligt åklagaren är vissa uttalanden diskriminerande, sådana att de överskrider gränsen för yttrande- och religionsfriheten.

I åtalsskrivelsen kräver distriktsåklagare Päivinen att vissa ställen tas bort från publikationen. Som straff åt Räsänen kräver hon minst 120 dagsböter, åt Pohjola 60 dagsböter. Dessutom kräver åklagaren att Finska Lutherstiftelsen ska betala minst 10 000 euro i samfundsbot, eftersom stiftelsen är den juridiska person som innehar den egentliga bestämmanderätten.

Päivi Räsänen och Juhana Pohjola på väg mot rättssalen.

Pohjola förnekar åtalen

I tingsrätten förnekade biskop Pohjola att han skulle ha gjort sig skyldig till hetsbrott.

– Visst spänner jag mig för den första rättegången, men jag är också lycklig över att saken äntligen behandlas. Förutom Guds ord får jag försvara även rätten till yttrandefrihet. Med yttrandefriheten vill vi inte såra eller utöva påtryckning på någon, utan berätta om Gud som är god, och hans goda vilja.

Päivi Räsänen förnekar lagbrott

I riksdagsledamot Päivi Räsänens fall innehåller åtalet ytterligare två punkter, gällande en tweet som publicerades i juni 2019 samt en radiodiskussion som publicerades i december 2019. I ett meddelande 20.1.2022 konstaterar hon:

– Jag inväntar domstolens behandling med lugnt sinne. Jag åberopar grundlagen och den yttrande- och religionsfrihet som stadfästs i internationella avtal. Jag backar inte från min på Bibeln grundade övertygelse. Jag är redo att försvara yttrande- och religionsfriheten i alla rättsinstanser, enligt behov.

– På alla åtalspunkter förnekar jag att jag skulle ha gjort mig skyldig till brott mot lagen. De uttalanden som nu undersöks är sammankopplade till Bibelns och de kristna kyrkornas traditionella undervisning om äktenskapet, om att leva som man och kvinna, och i synnerhet aposteln Paulus undervisning om att homosexuella gärningar strider mot Guds vilja. Bibelns undervisning grundar sig inte på hat mot någon människogrupp, utan på kärleken till vår nästa, med tanke på hans bästa.

Vicehäradshövding Jyrki Anttinen, biskop Juhana Pohjola och Päivi Räsänens rättegångsbiträde Matti Sankamo inför rättegången.

Åklagarens bedömningar är problematiska

Enligt biskop Pohjolas assistent, vicehäradshövding Jyrki Anttinen, har åklagaren i sitt åtal lösgjort uttalanden från deras rätta sammanhang i texten. Åklagarens bedömning har varit selektiv och på inget sätt objektiv. Texterna har inte på ett sakligt sätt beaktat yttrande- och religionsfriheten, som skyddas i Europeiska människorättsavtalet och vår grundlag. Enligt vår rättsordning är ideologiska och vetenskapliga meningsskiljaktigheter en godtagbar grund för att inskränka på yttrandefriheten.

I Pohjolas förhandssvar konstateras det att Räsänens skrivelse på inget sätt är hotfullt, förtryckande eller kränkande. Där ingår inga förnedrande ord mot någon grupp. Uppmärksammas bör att den kristna uppfattningen om människan, synden och äktenskapet i sak och som övertygelse kan vara sårande för någon, men själva skrivelsen är inte sårande och dess syfte är inte heller att vara sårande eller att förringa någons människovärde.

Trots kall blåst samlade stöddemonstrationen flera deltagare i Gräsviken.

För yttrande- och religionsfriheten

Före rättegången ordnades en demonstration som stöd för Räsänen och Pohjola, vid Helsingfors tingsrätt. Demonstrationens syfte var att uppmuntra och stöda Räsänen och Pohjola som åtalats för framhållandet av den kristliga äktenskapsetiken, samt att försvara yttrande- och religionsfriheten i Finland. Demonstrationen ordnades av Föreningen för yttrande- och religionsfrihet (Sanan- ja uskonnonvapaus ry.) Enligt polisen samlade demonstrationen 85 deltagare. Det är många som ser rättsfallet som ett oroväckande tecken på yttrande- och religionsfrihetens försvagade tillstånd i Finland.

Demonstrationens organisatör Soili Haverinen ville förmedla ett tack till alla dem som deltog i demonstrationen både på plats och i sina hem.

– Oron gällande religions- och yttrandefrihet är tydligt något som förenar folk med mycket olika bakgrund. Inför den här saken kan man inte bara låta bli att göra något. Mycket väl kunde jag själv vara åtalad, för jag har ju också själv framhållit motsvarande saker i offentligheten. Det är viktigt att alla kristna nu handlar tillsammans i denna sak, fastän det är bara två som åtalas.

Helsingfors tingsrätts tre domare förväntas fatta ett beslut i ärendet inom de närmaste veckorna eller månaderna.

 

Internationella lutherska rådet (ILC) hade inbjudit biskop Juhana Pohjola på talarturné i Förenta staterna 9.11–17.11.2021. Rubriken för turnén var: On Account of Me, You will stand. I bakgrunden fanns den protest och vädjan som ILC publicerade i juli med anledning av att riksdagsledamot Päivi Räsänen och Juhana Pohjola hade blivit åtalade. Under sin turné höll biskopen tal i Washington D.C., Fort Wayne, Indianapolis, Boston och Westminster. Utöver detta ingick flera möten och intervjuer i programmet.

I Washington D.C. besökte Pohjola tillsammans med ILC:s representanter – generalsekreterare Timothy Quill, pastor Roger James och informatör Mathew Block – huvudkontoret för Alliance Defending Freedom, som är en organisation som fokuserar på att försvara yttrandefriheten.

I sitt turnétal berättade Pohjola om Missionsstiftets uppkomst och den rättsprocess som orsakats av den pamflett som Päivi Räsänen skrivit. Biskopen framhöll hur åtalet är ett led i en mer omfattande kulturförändring i Finland. Frågor kring ras, kön och sexuell läggning har bildat en moralisk kompass för vår tid och har blivit vår tids stora berättelse om gott och ont. Riktningen är den att yttrande- och religionsfriheten stramas åt genom ideologiskt färgade tolkningar av vad jämställdhet är. Huvudfokus i Pohjolas tal låg i det hur vi som kristna trots motstånd får modigt bekänna vår tro, undervisa om Guds goda skapelseordning, be också för motståndarna och leva av syndaförlåtelsens gåva.

Gud, skapelsen, syndafallet, försoningen och det rätta kristliga livet hör till kyrkans undervisning genom historien. Som luthersk biskop är mitt kall och uppdrag att hålla mig till denna undervisning och att offentligt undervisa så, kosta vad det kosta vill. Avsikten är inte att föra ett kulturkrig, utan att kalla människor till bättring och till att äga syndernas förlåtelse och evigt liv genom tron på Kristus. I allt detta är det inte i första hand fråga om juridik, utan om Kristi evangelium.

I Fort Wayne besökte Pohjola Concordia Theological Seminary, som är ett prästseminarium i Missionsstiftets systerkyrka Lutheran Church—Missouri Synod och där Pohjola själv studerat 1997–1998. Han träffade både lärare och studeranden och predikade i seminariets kapell. Dessutom besökte Pohjola två församlingar, St. Paul i Fort Wayne och Advent Lutheran i en förort till Indianapolis. Därefter fortsatte resan till Missourisynodens församlingar i Boston och det närbelägna Westminster. Där träffade Pohjola också många församlingsmedlemmar som har finska rötter.

Talarturnén fördjupade Missionsstiftets kontakt till systerkyrkan i Förenta staterna, gjorde ILC:s arbete mera känt och lyfte fram sådana gemensamma kulturella utmaningar som kristna får möta när det gäller yttrande- och religionsfriheten. Det hjärtliga välkomnandet, uppmuntrandet och stödet visade att vi i Missionsstiftet inte är ensamma. Tusentals förebedjare kommer ihåg oss i sina böner.

 

Mera:

Issues etc.: The Prosecution of Finnish Lutheran Leaders for Statements on Human Sexuality – Bishop Juhana Pohjola

Streamad ILC-föreläsning: American Lecture Tour by Bishop Juhana Pohjola

Predikan i CTS-seminariets kapell 12.11: Daily Chapel – 11/12/2021

 

Bilder: Mathew Block