På säker grund – på denna grund

”En annan grund kan ingen lägga, än den som är lagd, nämligen Jesus Kristus”, 1 Kor 3:11.

Prosten Helge Hildén fick sin himmelska hemkallelse den 9.4.2024. Han föddes år 1929 i Östra Nyland, i Sibbo, avlade studentexamen 1947 och prästvigdes i Borgå 1952. Han tjänstgjorde som präst både i finsk- och svenskspråkiga församlingar och övergick sedan till att vara verksamhetsledare för den svenskspråkiga Evangeliföreningen (SLEF) åren 1968–1978. Därefter flyttade han till den södra svenskspråkiga församlingen i Helsingfors, först som kaplan och sedan som kyrkoherde. Han gick i pension 1992.

Helge Hildén deltog i Paulus-synodens verksamhet. På hans initiativ och under ledning av biskop Olavi Rimpiläinen samlades vi i början av år 1988 i Johannes församlings utrymmen för att utarbeta de så kallade ”köranvisningarna” (”ajo-ohjeet”) efter att kvinnoprästämbetet hade införts i folkkyrkan. När jag gjorde underlaget diskuterade jag även med Helge Hildén. Han hade önskat en grundligare vägledning i linje med biskop Bo Giertz’ traktat. Men mötet slutade i en mera anspråkslös handledning, med betoning på praktiken att avstå och vika undan, under rubriken ”Den apostoliska vägen i den nya situationen”.

När Paulus-synoden höll sin traditionella kyrkodag i fastetid i Nådendal 1996, höll Helge Hildén efter mässan ett föredrag om Luthers bibeltro under rubriken ”Odela(r) som en matematisk punkt”. I sitt mycket djupgående föredrag konstaterade han om kyrkan på Luthers tid, att det värsta inte var dess felbarhet: ”Fallet var att kyrkan inte längre såg det som sin plikt att argumentera med Bibeln.” När han till slut övergick till aktuella frågor, berättade Hildén om den hundraåriga tradition som fanns i hans eget stift, en ”liberal-humanistisk grundton”, där man särskilt aktar sig för sanningsfrågan. ”Förbjudna är bibelfrågan, rättfärdiggörelsefrågan, sakramentsläran … för att inte tala om sådant som kvinnoprästämbetet …” Hildén fortsatte med att beskriva stiftet: ”En trosartikel står fast: man får inte strida.” Han påpekade att oviljan mot polemik berövar kyrkan dess vittnesbördande anda.

Den svenskspråkiga Evangeliföreningen gav 1990 ut min skriftskolebok (”Tälle Perustalle”) i svensk översättning av pastor Tord Carlström, med titeln På säker grund. Vi firade översättningsarbetet i Laulumiestens hus. Under festen samtalade vi också om hur alla väckelserörelser hade ställts inför folkkyrkans läromässiga förändring och rentav dess ”ockupation”. Helge Hildén konstaterade att SLEF:s utveckling tycks gå bort från luthersk bekännelsetro till ett mer folkkyrkligt evangelikalismönster, där Kristus och Bibeln skilts från varandra. Anpassningens väg hade rentav möjliggjorts genom att man sökte ekonomiskt stöd hos folkkyrkans församlingar för missionsarbetet i Kenya. För att motverka denna felaktiga utveckling grundade han bland annat tidskriften Lutherläsaren.

Efter att Luther-stiftelsen grundades deltog Hildén i gudstjänsterna i den mån hans krafter tillät, från sin hemort Sibbo. Tillsammans med sin hustru Sirkku kom han också till Sommaravslutningsmötet i Lindilä 2005.

Under årens lopp blev Tapio Niemistö, en aktiv församlingsmedlem i S:t Matteus församling i Tavastehus, en nära vän till makarna Hildén. Han besökte dem troget nästan en gång i månaden i Sibbo. Biskop Matti Väisänen deltog i jordfästningen av Helge i Sibbo. Akten hölls i Ljusets kapell den 4.5.2024 och förrättades av pastor Tord Carlström.

Jag avslutar denna minnesruna med de slutsatser som Helge framhöll i sitt föredrag i Nådendal, där han ville peka på vad som är vårt ”rätta amen” till Luthers lära:

”Kyrkans amen till sin Bibel kommer tydligast fram i den rätta gudstjänsten, i trosbekännelsen och i psalmerna. Alla dessa amen är lovprisning av vad människor ’som heliga troende och lamm, som hör Herdens röst’ fått genom Guds ord i dess fullhet, syndernas förlåtelse, den rätta läran, den heliga nattvardens Kristusgemenskap och de heligas gemenskap.”

Prosten Helge hade i alla lägen ett tydligt och klart ”amen”, och därför får vi också en underbar förhoppning vad gäller honom.

I Karleby har man under det senaste året samlats till bibelstudier. Senast under höstterminen 2024 ordnades bibelstudier och diskussionstillfällen kring kyrkans sju kännetecken. Under denna tid har en grupp på 20-30 personer från Karleby och närregionen vuxit fram som vill börja leva ett svenskspråkigt gudstjänstliv i Karleby. Nu har man kommit till den punkt att man börjar fira högmässor i Missionsstiftets regi.

Altaret i gudstjänstlokalen.

Första högmässan firas 19.1

Om Gud vill firas den första högmässan den 19.1 kl. 13 på Andra söndagen efter trettondagen. Planen är att därefter fortsätta fira mässa tre gånger per månad. Gudstjänsterna firas på Montörvägen 13 i Heinola-området, i den lokal som den finska församlingen Andreaksen luterilainen seurakunta redan i flera år använt som gudstjänstlokal. 

Gudstjänsterna firas på andra våningen i denna byggnad. Samma lokal används av den finskspråkiga Andreaksen luterilainen seurakunta.

Det pastorala ansvaret för gudstjänstgemenskapen bärs av pastor Lennart Ahlvik. Även andra pastorer kommer att bistå med att leda gudstjänsterna. Därtill bär många kristna ansvar genom sin tjänst i olika ansvarsuppgifter.

Missionsstiftet

Missionsstiftet är en luthersk kyrka i Finland som vill förmedla och upprätthålla den biblisk-lutherska tron och församlingsliv som i århundraden funnits i Finland. I centrum för vårt arbete står det frälsande och livgivande evangeliet om Jesus Kristus.

Vår vision ”Gudstjänsten som liv, församlingen som hem” uttrycker det vi i Missionsstiftet anser vara viktigt. Vi vill kalla människor till Kristi gemenskap i den gudstjänstfirande församlingen. Kristus ger sig själv i Guds ord och nattvarden. Inför dessa gåvor föds en hemtrevlig gemenskap där pastorn känner hjorden och hjordens medlemmar sin pastor och varandra.

I Missionsstiftet erbjuds en församlingsgemenskap där man kan leva och vandra på himlavägen med början från dopets stund ända fram till begravningen och den sista vilan. Därför vill vi i Missionsstiftet, i enlighet med vårt namn, kalla människor in i församlingsgemenskapen och till glädjen att få känna Kristus.

Välkommen med! 

Söker du ett altare och predikstol där du kan betjänas av Herren Jesus Kristus själv? Saknar du en kristen gemenskap? Kanske denna gudstjänstgemenskap kunde vara platsen för dig? Välkommen att bekanta dig, delta i våra högmässor och bli en del av gemenskapen!

Vill du veta mera? Tveka inte att ta kontakt med ansvarig präst. Se vår hemsida för mera info.

Stiftsmötet hölls 6.11 i Koinonia-centret i Helsingfors. Bild: Janne Koskel

Det årliga stiftsmötet hölls 6.11 i Koinonia-centret i Helsingfors. På mötet deltog nästan 100 personer varav hälften på plats och resten på distans. Som mötesordförande fungerade pastor Harri Lammi och som sekreterare Pauliina Pylvänäinen. Under mötet behandlades de i stiftsordningen bestämda lagstadgade ärenden. Särskild uppmärksamhet fick konstitutionskommitténs slutrapport samt stiftsmötets utveckling.

Mötets ordförande, biskop Juhana Pohjola, konstaterade i inledningsorden att Finlands Lutherstiftelse grundades för 25 år sedan: – Beaktansvärt är att det till arbetet anslöt sig människor från hela Finland och från alla väckelserörelser, också sådana utan rörelsebakgrund, betonade han. Bild: Janne Koskela

Året 2023 i positiv anda

Stiftsmötet kunde godkänna bokslutet och verksamhetsberättelsen för 2023 i positiv anda. Balanseringen av ekonomin från år 2022 lyckades, dock lämnade den egentliga verksamheten på ett underskott. Man konstaterade i verksamhetsberättelsen att de siffror som beskriver kyrkans verksamhet har under 2023 stigit till nivån före coronapandemin och över den.

I slutet av år 2023 fanns i Missionsstiftet 42 församlingar, varav två grundades under 2023. Man höll totalt 2007 gudstjänster som besöktes av totalt 79 501 gäster, vilket blir ett medeltal på 39,6.  I församlingarna fanns totalt cirka 2600 medlemmar. Medlemsantalet växte under året med cirka sex procent. Prästkollegiet fick tre nya medlemmar. Anmärkningsvärt är också att vi fick en inhemsk systerkyrka, då Missionsstiftet och Seurakuntaliitto ingick i kyrklig gemenskap.

Ekonomichef Asko Iso-Kungas presenterade bokslutet för 2023 och budgeten för 2025. Bild: Janne Koskel

Röstning om konstitutionskommitténs slutrapport

Under stiftsmötet användes mest talturer för att diskutera konstitutionskommitténs slutrapport. Ordförande för kommittén Juhana Pohjola presenterade åtgärdsrekommendationerna som kommittén hade utarbetat gällande Missionstiftets registrering som ett kyrkligt samfund. Konstitutionskommittén konstaterade slutligen att en registrering skulle vara en naturlig och möjlig lösning för vår kyrka, såväl samhälleligt, organisatoriskt som andligt. Samtidigt ansåg kommittén att saken ännu inte är aktuell: ”I det här skedet stöds en paus i processen på grund av medlemmarnas spridda åsikter i ärendet, som har sitt ursprung i vår kyrkas historia”, konstateras det i slutrapporten. Kommittén ansåg att också den detaljerade genomgången av de olika frågor som krävs i samband med registreringsprocessen och utvecklingsarbetet med organisationen skulle vinna på en paus.

Efter att man presenterat slutrapporten framfördes ett motförslag där man önskade en snabbare framfart. Enligt förslaget borde man grunda en ny kommitté efter att konstitutionskommittén avslutat sitt arbete. Den skulle förbereda och verkställa de åtgärder som krävs för en registrering som ett kyrkligt samfund, och se till att registeringsprocessen endräktigt skulle gå framåt i församlingarna.

I diskussionen som uppstod om huvud- och motförslaget ansågs att  registrering som ett kyrkligt samfund är ett mål värt att stödas. Man konstaterade att ingen panik råder, men man hoppades att den process som har startats, där registreringen av ett kyrkligt samfund mestadels fått ett positivt mottagande, skulle enligt planen gå vidare.

Eftersom motförslaget fick understöd bland representanterna, beslöt man att rösta. En klar majoritet röstade på det ursprungliga förslaget.
När röstresultatet var klart kommenterade biskop Pohjola att han förstår dem som hade hoppats på en snabbare framfart i registreringen som ett kyrkligt samfund.
– Jag är övertygad om att vi alla har samma vilja och samma målsättning. I den här frågan finns varken vinnare eller förlorare.

När mötet avslutades slutade också konstitutionskommitténs arbete och ingen ny kommitté grundades. Under konstitutionskommitténs arbetes gång har konstaterats hur viktigt det är att stärka den kyrkliga identiteten samt klargöra medlemskapets betydelse. Denna målsättning hoppas man att skall vara en del av församlingslivet också i fortsättningen.

På mötet var det möjligt att delta via Zoom. Sami Niemi fungerade som tekniskt biträde. Bild: Janne Koskela

Diskussion om själva stiftsmötet

I slutet av stiftsmötet diskuterade deltagarna om utvecklingen av stiftsmötet. Man funderade i små grupper om det i framtiden vore möjligt att i stället för att årligen ordna två mindre möten istället för ett stort. Eller vore det bättre att ordna en tillställning för ett helt dygn, där man kunde diskutera lite bredare om olika teman, och där stiftsmötet skulle vara en del? Gruppernas åsikter samlas ihop och de behandlas senare på stiftsrådets möte. Det kan alltså vara så att man redan på nästa års stiftsmöte samlas på ett annorlunda sätt än tidigare år.

Texten är en översättning av stiftssekreterare Pauliina Pylvänäinens finska text ”Hiippakuntakokous keskusteli rekisteröitymisestä”.

Lennart Ahlvik är en av dem som ska prästvigas på sommarfesten. Bild: Linda Ahlvik

Vår kyrkas svenskspråkiga arbete förstärks denna sommar när två av de män som prästvigs under sommarfesten vigs till att tjäna i våra svenskspråkiga församlingar. I S:t Jakobs församling i Jakobstad börjar Lennart Ahlvik tjäna som hjälppastor vid sidan om sitt arbete. Dessutom vikarierar Lennart andra pastorer i Österbotten både i svenska och finska församlingar. I S:t Gabriels församling i Åbo börjar Niklas Antonsson å sin sida tjäna med en deltidsanställning.

Koronaåren klargjorde församlingens betydelse

Lennart Ahlvik börjar tjäna i Österbotten som OTO-pastor. Bild: Linda Ahlvik

Lennart Ahlvik bor i Larsmo med fru och två små pojkar. För tillfället jobbar han i livsmedelsbranchen. På fritiden kompleterar han sin teologie magistersexamen med en STM-examen vid Församlingsfakulteten i Göteborg. 

Gud har lett Lennart till den plats han är idag genom S:t Gabriels församling i Åbo. Församlingen blev hans och hans frus andliga hem när de flyttat dit från Österbotten för att studera. Efter två år återvände de till Österbotten och han började arbeta inom den svenskspråkiga laestadianska rörelsen vid sidan om studierna, först med ungdomsarbete och sedan med kristet radioarbete.

–Det var på många sätt en givande tid att tjäna i de här uppgifterna, men vissa saker gällande min uppgift och ämbetsteologi gjorde att jag slutligen bestämde mig för att avsluta min tjänst, berättar Lennart om sin anställning. 

Under den här tiden levde vi i ”koronaåren”. Han märkte hur viktigt församlingsgemenskapen och gudstjänsten är i den kristnes liv:

–Jag saknade det gudstjänstliv kring ordet och sakramentet som vi tidigare hade fått leva ett par år. 

Därför började familjen våren 2022 besöka S:t Jakobs mässor. Församlingen har blivit kär för familjen. Lennart gläds över att de som familj trivs där. 

Lennart tar emot kallelsen till herdeämbetet med glädje, samtidigt väcker den kommande prästvigning även andra känslor:

–Förstås är det en stor glädje att få tjäna i ”försoningens ämbete” och dela Kristi nådegåvor till andra människor. Samtidigt stiger den egna svagheten, bristfälligheten och syndfullheten lätt fram inför mina ögon. Den stora trösten är att i detta ämbete tar man inte av det egna utan ur Guds förråd. Han kallar och sänder. Han utrustar också och ger allt det som behövs.

Från församlingsbyggare till herde

Niklas Antonsson undervisar på Församlingsfakultetet och tjänar i S:t Gabriels församling. Bild: Magnus Svensson

Niklas Antonsson kommer från Sverige, men bor numera i S:t Karins. Han jobbar som lärare i kyrkohistoria vid Församlingsfakulteten i Göteborg, där bland annat många av Missionsstiftets pastorer tidigare har avlagt eller avlägger som bäst STM-studier med fördjupning i konfessionell luthersk teologi.

Niklas har varit med i S:t Gabriels församling i Åbo sedan 2011. Han var alltså med redan då församlingens verksamhet inleddes. Niklas hade tidigare studerat teologi och fortsatte sina studier vid Åbo Akademi.

–Jag har stegvist fått växa i olika uppgifter i församlingslivet och har nu även fått kallelsen som herde, berättar Niklas om sin väg. Hans önskan och bön är att hans verk som pastor skulle vara till välsignelse för den bekanta hemförsamlingen. 

Begåvade och motiverade män till pionjärarbete

Dekan Joel Kerosuo väntar med glädje och tacksamhet på sommarfesten, där de blivande pastorerna Niklas och Lennart vigs till det heliga herdeämbetet:

–Min feststämning inför sommarfesten i Loimaa har blivit bättre för varje vecka i takt med att jag fått bekräftat församlingarnas kallelser till pastorerna och de kommande prästvigningarna. Det är en stor gåva att vi får ansluta även Niklas och Lennart till denna skara med vigda. 

Kerosuos främsta känsla är en stor glädje och tacksamhet att Gud sänder så begåvade och motiverade personer till vår lilla lutherska kyrka. Han hoppas att de kommande prästvigningarna också i bredare bemärkelse skulle förstärka Missionsstiftets svenskspråkiga arbete:

–Genom åren har det funnits utmaningar och pionjärarbete är ofta krävande. Vi har i små steg försökt utveckla det svenskspråkiga arbetet, t.ex. genom att utnämna en koordinator, samt att ge ut ett helt svenskspråkigt nummer av tidningen Helgedomens lampa. Genom Lennart och Niklas förstärks helheten än en gång. Med små steg och med knäppta händer går vi vidare framåt, konstaterar dekanen.

Artikeln är en översättning. Läs den ursprungliga artikeln här!

Biskop Juhana Pohjola vid Helsingfors tingsrätt. 

Vid Helsingfors tingsrätt inleddes måndagen den 24 januari 2022 kl. 9:30 rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen och biskop Juhana Pohjola. Fallet har väckt stort intresse både i inhemsk och utländsk media, vilket man kunde se på den stora mängden medierepresentanter som fanns på plats när de åtalade anlände till tingsrätten. Sanan- ja uskonnonvapaus ry. (Föreningen för yttrande- och religionsfrihet) hade också ordnat en stöddemonstration för Räsänen och Pohjola utanför rättshuset.

Päivi Räsänen intervjuas av medierna.

Åklagarens krav

Distriktsåklagare Maija Päivinen läste upp åtalet mot Räsänen och Pohjola, gällande hets mot folkgrupp. Enligt åklagaren har biskop Pohjola genom att publicera skriften Till man och kvinna skapade han dem –  De homosexuella relationerna utmanar den kristna människouppfattningen inför allmänheten ställt till förfogande och framhållit en åsikt som har kränkt de homosexuella som grupp, på grund av deras sexuella läggning. Enligt åklagaren är vissa uttalanden diskriminerande, sådana att de överskrider gränsen för yttrande- och religionsfriheten.

I åtalsskrivelsen kräver distriktsåklagare Päivinen att vissa ställen tas bort från publikationen. Som straff åt Räsänen kräver hon minst 120 dagsböter, åt Pohjola 60 dagsböter. Dessutom kräver åklagaren att Finska Lutherstiftelsen ska betala minst 10 000 euro i samfundsbot, eftersom stiftelsen är den juridiska person som innehar den egentliga bestämmanderätten.

Päivi Räsänen och Juhana Pohjola på väg mot rättssalen.

Pohjola förnekar åtalen

I tingsrätten förnekade biskop Pohjola att han skulle ha gjort sig skyldig till hetsbrott.

– Visst spänner jag mig för den första rättegången, men jag är också lycklig över att saken äntligen behandlas. Förutom Guds ord får jag försvara även rätten till yttrandefrihet. Med yttrandefriheten vill vi inte såra eller utöva påtryckning på någon, utan berätta om Gud som är god, och hans goda vilja.

Päivi Räsänen förnekar lagbrott

I riksdagsledamot Päivi Räsänens fall innehåller åtalet ytterligare två punkter, gällande en tweet som publicerades i juni 2019 samt en radiodiskussion som publicerades i december 2019. I ett meddelande 20.1.2022 konstaterar hon:

– Jag inväntar domstolens behandling med lugnt sinne. Jag åberopar grundlagen och den yttrande- och religionsfrihet som stadfästs i internationella avtal. Jag backar inte från min på Bibeln grundade övertygelse. Jag är redo att försvara yttrande- och religionsfriheten i alla rättsinstanser, enligt behov.

– På alla åtalspunkter förnekar jag att jag skulle ha gjort mig skyldig till brott mot lagen. De uttalanden som nu undersöks är sammankopplade till Bibelns och de kristna kyrkornas traditionella undervisning om äktenskapet, om att leva som man och kvinna, och i synnerhet aposteln Paulus undervisning om att homosexuella gärningar strider mot Guds vilja. Bibelns undervisning grundar sig inte på hat mot någon människogrupp, utan på kärleken till vår nästa, med tanke på hans bästa.

Vicehäradshövding Jyrki Anttinen, biskop Juhana Pohjola och Päivi Räsänens rättegångsbiträde Matti Sankamo inför rättegången.

Åklagarens bedömningar är problematiska

Enligt biskop Pohjolas assistent, vicehäradshövding Jyrki Anttinen, har åklagaren i sitt åtal lösgjort uttalanden från deras rätta sammanhang i texten. Åklagarens bedömning har varit selektiv och på inget sätt objektiv. Texterna har inte på ett sakligt sätt beaktat yttrande- och religionsfriheten, som skyddas i Europeiska människorättsavtalet och vår grundlag. Enligt vår rättsordning är ideologiska och vetenskapliga meningsskiljaktigheter en godtagbar grund för att inskränka på yttrandefriheten.

I Pohjolas förhandssvar konstateras det att Räsänens skrivelse på inget sätt är hotfullt, förtryckande eller kränkande. Där ingår inga förnedrande ord mot någon grupp. Uppmärksammas bör att den kristna uppfattningen om människan, synden och äktenskapet i sak och som övertygelse kan vara sårande för någon, men själva skrivelsen är inte sårande och dess syfte är inte heller att vara sårande eller att förringa någons människovärde.

Trots kall blåst samlade stöddemonstrationen flera deltagare i Gräsviken.

För yttrande- och religionsfriheten

Före rättegången ordnades en demonstration som stöd för Räsänen och Pohjola, vid Helsingfors tingsrätt. Demonstrationens syfte var att uppmuntra och stöda Räsänen och Pohjola som åtalats för framhållandet av den kristliga äktenskapsetiken, samt att försvara yttrande- och religionsfriheten i Finland. Demonstrationen ordnades av Föreningen för yttrande- och religionsfrihet (Sanan- ja uskonnonvapaus ry.) Enligt polisen samlade demonstrationen 85 deltagare. Det är många som ser rättsfallet som ett oroväckande tecken på yttrande- och religionsfrihetens försvagade tillstånd i Finland.

Demonstrationens organisatör Soili Haverinen ville förmedla ett tack till alla dem som deltog i demonstrationen både på plats och i sina hem.

– Oron gällande religions- och yttrandefrihet är tydligt något som förenar folk med mycket olika bakgrund. Inför den här saken kan man inte bara låta bli att göra något. Mycket väl kunde jag själv vara åtalad, för jag har ju också själv framhållit motsvarande saker i offentligheten. Det är viktigt att alla kristna nu handlar tillsammans i denna sak, fastän det är bara två som åtalas.

Helsingfors tingsrätts tre domare förväntas fatta ett beslut i ärendet inom de närmaste veckorna eller månaderna.

Internationella lutherska rådet (ILC) hade inbjudit biskop Juhana Pohjola på talarturné i Förenta staterna 9.11–17.11.2021. Rubriken för turnén var: On Account of Me, You will stand. I bakgrunden fanns den protest och vädjan som ILC publicerade i juli med anledning av att riksdagsledamot Päivi Räsänen och Juhana Pohjola hade blivit åtalade. Under sin turné höll biskopen tal i Washington D.C., Fort Wayne, Indianapolis, Boston och Westminster. Utöver detta ingick flera möten och intervjuer i programmet.

I Washington D.C. besökte Pohjola tillsammans med ILC:s representanter – generalsekreterare Timothy Quill, pastor Roger James och informatör Mathew Block – huvudkontoret för Alliance Defending Freedom, som är en organisation som fokuserar på att försvara yttrandefriheten.

I sitt turnétal berättade Pohjola om Missionsstiftets uppkomst och den rättsprocess som orsakats av den pamflett som Päivi Räsänen skrivit. Biskopen framhöll hur åtalet är ett led i en mer omfattande kulturförändring i Finland. Frågor kring ras, kön och sexuell läggning har bildat en moralisk kompass för vår tid och har blivit vår tids stora berättelse om gott och ont. Riktningen är den att yttrande- och religionsfriheten stramas åt genom ideologiskt färgade tolkningar av vad jämställdhet är. Huvudfokus i Pohjolas tal låg i det hur vi som kristna trots motstånd får modigt bekänna vår tro, undervisa om Guds goda skapelseordning, be också för motståndarna och leva av syndaförlåtelsens gåva.

Gud, skapelsen, syndafallet, försoningen och det rätta kristliga livet hör till kyrkans undervisning genom historien. Som luthersk biskop är mitt kall och uppdrag att hålla mig till denna undervisning och att offentligt undervisa så, kosta vad det kosta vill. Avsikten är inte att föra ett kulturkrig, utan att kalla människor till bättring och till att äga syndernas förlåtelse och evigt liv genom tron på Kristus. I allt detta är det inte i första hand fråga om juridik, utan om Kristi evangelium.

I Fort Wayne besökte Pohjola Concordia Theological Seminary, som är ett prästseminarium i Missionsstiftets systerkyrka Lutheran Church—Missouri Synod och där Pohjola själv studerat 1997–1998. Han träffade både lärare och studeranden och predikade i seminariets kapell. Dessutom besökte Pohjola två församlingar, St. Paul i Fort Wayne och Advent Lutheran i en förort till Indianapolis. Därefter fortsatte resan till Missourisynodens församlingar i Boston och det närbelägna Westminster. Där träffade Pohjola också många församlingsmedlemmar som har finska rötter.

Talarturnén fördjupade Missionsstiftets kontakt till systerkyrkan i Förenta staterna, gjorde ILC:s arbete mera känt och lyfte fram sådana gemensamma kulturella utmaningar som kristna får möta när det gäller yttrande- och religionsfriheten. Det hjärtliga välkomnandet, uppmuntrandet och stödet visade att vi i Missionsstiftet inte är ensamma. Tusentals förebedjare kommer ihåg oss i sina böner.

Mera:

Issues etc.: The Prosecution of Finnish Lutheran Leaders for Statements on Human Sexuality – Bishop Juhana Pohjola

Streamad ILC-föreläsning: American Lecture Tour by Bishop Juhana Pohjola

Predikan i CTS-seminariets kapell 12.11: Daily Chapel – 11/12/2021

Bilder: Mathew Block