Stiftsmötet diskuterade församlingsdubblering och representanternas antal

Nyheter
16.11.2026

Missionsstiftets stiftsmöte hölls lördagen den 14 november i Koinoniacentret och på distans. Bild: Janne Koskela

Missionsstiftets högsta beslutsfattande organ, stiftsmötet, samlades till sitt årliga möte lördagen den 14 november. Sammanlagt 118 deltagare hade anmält sig till mötet. Av dessa kom ungefär hälften till mötesplatsen i Koinoniacentret i Helsingfors, medan resten deltog på distans. Deltagarantalet är alla tiders rekord, vilket är en följd av att antalet församlingar har ökat under det gångna året. Varje församling som har konstituerat sig har rätt att sända representanter till mötet.

Dubblering som tema under förmiddagen

Panelisterna Petteri Suontama, Mikko Aho och Markku Forma. Bild: Janne Koskela

På förmiddagen, före det egentliga mötet, ordnades ett tillfälle med församlingsdubblering som tema. Inledningsvis behandlade biskop Juhana Pohjola detta tema i sitt inledande anförande. Därefter fick vi följa med en paneldiskussion. Under Lilli Lankis ledning diskuterade representanter för tre församlingar om dubbleringen: i pastor Mikko Ahos församling i Åbo har man tidvis diskuterat en möjlig dubblering. Markku Forma är medlem i Jakobs församling i Kangasala, som grundades som resultat av en dubbleringsprocess i Johannes församling i Tammerfors. Petteri Suontama talade om dubbleringsprocessen i och med att Esbo församling bildades ur Markus församling i Helsingfors.

I paneldiskussionen behandlades många synvinklar gällande församlingsdubblering. Bild: Janne Koskela

Efter paneldiskussionen diskuterade vi i smågrupper med fyra personer tankar som uppstått kring dubbleringstemat. Många viktiga perspektiv lyftes fram. Först och främst handlar det om missionsarbete. I processen behöver man beakta både dem som går till den nya församlingen och dem som blir kvar i den ursprungliga församlingen. När det blir aktuellt med dubblering behöver man fundera på bland annat församlingarnas ekonomi, pastorns förutsättningar att tjäna församlingarna, och att man hittar ansvarstagare. Trots alla tänkbara utmaningar uppmanade diskussionsledare Lilli Lanki deltagarna med att framhålla att Herren med säkerhet leder arbetet. Efter diskussionen var det dags för en smaklig lunch. Ett varmt tack till hela köksteamet för dagens servering!

Finska Lutherstiftelsen med i stiftsordningen

Stiftsmötet leddes av pastor Pekka Puustinen. Pauliina Pylvänäinen var sekreterare. Bild: Janne Koskela

Så som det varje år brukar vara behandlade stiftsmötet bland annat verksamhetsberättelsen och bokslutet för föregående år, samt verksamhetsplanen och budgeten för år 2027. I år fattade man dessutom beslut om förändringar i stiftsordningen. Föregående stiftsordning godkändes vid stiftsmötet år 2021, varefter kyrkan har vuxit och tillvägagångssätten har utvecklats, vilket i sin tur har orsakat ett behov av att uppdatera stiftsordningen till vissa delar.

Konstitutionskommittén som arbetat med detta hade framställt ett förslag till ny stiftsordning. Före stiftsmötet hade förslaget behandlats i samband med medarbetardagarna, vid två stiftsrådsmöten, i församlingsråden och i ett distansmöte för stiftsmötesrepresentanterna.

En av de i utgångsläget största förändringarna gällde att definiera Finska Lutherstiftelsens roll i Missionsstiftet. I de tidigare versionerna av stiftsordningen behandlades inte detta tema, men konstitutionskommittén som framställde förslaget ansåg att detta var ett nödvändigt tillägg.

– Målet har varit att framför allt öka genomskinligheten. Nu kan man bättre i ett enda dokument se hur Missionsstiftet fungerar som helhet, och hurdant dess förhållande till Finska Lutherstiftelsen är, kommenterade stiftsdekan Joel Kerosuo.

Diskussion om stiftsmötesrepresentanternas antal

Något som i synnerhet väckte diskussion var förslaget att förändra stiftsmötets sammansättning. Kommittén föreslog att deltagarmängden skulle begränsas på så att varje församling i fortsättningen skulle representeras av en pastor och en lekman. Efter en mångsidig diskussion och en påföljande omröstning fick det ursprungliga förslaget bli gällande. I efterhand kommenterade biskop Juhana Pohjola beslutet enligt följande:

– Det är bra att vi kan diskutera, vara av olika åsikt och rösta i frågor där vi kan och får vara av olika åsikt med god orsak. Det är ett tecken på öppen och sund kyrklig beslutsfattning. Jag hoppas att de som gick ut ur Koinoniacentret i novembermörkret inte uppdelades i vinnare och förlorare, utan i representanter som med sin församlings röst fick framföra sin åsikt, som blev tillsammans övervägd i en omröstning.

Pohjola ville ännu betona den synpunkt som konstitutionskommittén redan tidigare hade presenterat, att det i Missionsstiftets stiftsmöte aldrig har handlat om en motsättning mellan präster och lekmän, utan att både pastorerna och lekmännen tillsammans representerar sina församlingar.

– Stiftet består av församlingar, och församlingarna i sin tur av herde och hjord. I Koinoniacentret hade vi inte skilda bänkar för präster och lekmän, inte skilda sidor för män och kvinnor i kyrksalen. Tillsammans representerar både präster och lekmän sina församlingar, med vår kyrkans bästa i sikte, under bön!

Pohjola nämnde också i fråga om oron som lyftes fram i diskussionen, att prästernas relativa andel ökar i stiftsmötet, att detta i och för sig skiljer sig från Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland kyrkomöte i nuläget. I internationell jämförelse står Missionsstiftet dock i samma linje med systerkyrkorna:

– Om vi ser på våra systerkyrkor så är fördelningen den följande: I tyska SELK präster 51 % och lekmän 49 %, i amerikanska LCMS och kanadensiska LCC är det motsvarande förhållandet 50:50 %.

Här kan man läsa stiftsordningen 2026 på finska.

Nya medlemmar i stiftsrådet

Vid stiftsmötet väljs också medlemmar för olika verksamhetsorgan inom Missionsstiftet. För perioden 2027–2028 valdes följande personer som medlemmar i stiftsrådet: Janne Vanhala (Karleby), Marcus Lundquist (Åbo), Päivi Raudasoja (Kuopio), Siim Kütt (Helsingfors: Koinonian), Pekka Puustinen (S:t Michel) och Hilla Anttoora (Villmanstrand).

Dessutom fortsätter följande personer som medlemmar i stiftsrådet under perioden 2026–2027: Matias Koponen (Helsingfors: Koinonian), Johannes Typpö (Tammerfors), Taisto Laato (Esbo), Verneri Virtanen (Reso), Mari-Anna Alenius (Uleåborg) och Lauri Vaahtoranta (Hyvinge).

Tre nya systerkyrkor

Biskop Juhana Pohjola fick fullmakt att underteckna avtal med tre nya systerkyrkor. Bild: Janne Koskela

Till sist fick vi fira konstaterandet av kyrkogemenskap med till och med tre olika kyrkor. Stiftsmötet gav biskop Juhana Pohjola fullmakt att underskriva avtal om kyrkogemenskap med Australiens konfessionellt lutherska kyrka, Frankrikes evangelisk-lutherska kyrka och Istanbuls lutherska kyrka.

Australiens konfessionellt lutherska kyrka (Lutheran Mission – Australia) grundades våren 2026. I bakgrunden till denna kyrka finns den större australiensiska lutherska kyrkans tidigare beslut att ändra ämbetsuppfattning. Den nya kyrkan består av 25 församlingar som finns i huvudsak i Australiens södra delstater samt i Queensland i nordost.

Frankrikes evangelisk-lutherska kyrka (Église Évangélique Luthérienne – Synode de France) är en viktig aktör framför allt bland franskspråkiga lutheraner och på de franska missionsfälten. Kyrkan har bakgrund i den tyska lutherska väckelsen på 1800-talet. Kyrkan består av tio församlingar av vilka en stor del finns på det gamla tyska området i Alsace.

Istanbuls lutherska kyrka (İstanbul Luteryen Kilisesi, ILK) grundades i sin nuvarande form år 2003 men har rötter som går över 300 år bakåt i tiden. Kyrkan består av fem församlingar som är belägna i Turkiet och i Bulgarien.

Stiftsmötet reste sig för att tacka och prisa Gud för våra nya systerkyrkor, med orden i psalmen ”Herraa hyvää kiittäkää” (jfr. ”Lova Gud i himmelshöjd”, Psb 292).


Texten är en översättning av stiftssekreterare Pauliina Pylvänäinens ”Hiippakuntakokous keskusteli seurakuntien tuplaamisesta ja edustajien määrästä”.